<?xml version="1.0" encoding="ISO-8859-1"?><article xmlns:mml="http://www.w3.org/1998/Math/MathML" xmlns:xlink="http://www.w3.org/1999/xlink" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance">
<front>
<journal-meta>
<journal-id>0213-9111</journal-id>
<journal-title><![CDATA[Gaceta Sanitaria]]></journal-title>
<abbrev-journal-title><![CDATA[Gac Sanit]]></abbrev-journal-title>
<issn>0213-9111</issn>
<publisher>
<publisher-name><![CDATA[Sociedad Española de Salud Pública y Administración Sanitaria (SESPAS)]]></publisher-name>
</publisher>
</journal-meta>
<article-meta>
<article-id>S0213-91112003000100007</article-id>
<title-group>
<article-title xml:lang="es"><![CDATA[KEZKAK: cuestionario bilingüe de estresores de los estudiantes de enfermería en las prácticas clínicas]]></article-title>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[KEZKAK: a new bilingual questionnaire to measure nursing students' stressors in clinical practice]]></article-title>
</title-group>
<contrib-group>
<contrib contrib-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Zupiria Gorostidi]]></surname>
<given-names><![CDATA[X.]]></given-names>
</name>
<xref ref-type="aff" rid="A01"/>
</contrib>
<contrib contrib-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Uranga Iturriotz]]></surname>
<given-names><![CDATA[M.J.]]></given-names>
</name>
<xref ref-type="aff" rid="A01"/>
</contrib>
<contrib contrib-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Alberdi Erize]]></surname>
<given-names><![CDATA[M.J.]]></given-names>
</name>
<xref ref-type="aff" rid="A01"/>
</contrib>
<contrib contrib-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Barandiaran Lasa]]></surname>
<given-names><![CDATA[M.]]></given-names>
</name>
<xref ref-type="aff" rid="A01"/>
</contrib>
</contrib-group>
<aff id="A01">
<institution><![CDATA[,Universidad del País Vasco / Euskal Herriko Unibertsitatea Escuela Universitaria de Enfermería de Donostia-San Sebastián Departamento Enfermería II]]></institution>
<addr-line><![CDATA[San Sebastián ]]></addr-line>
<country>España</country>
</aff>
<pub-date pub-type="pub">
<day>00</day>
<month>02</month>
<year>2003</year>
</pub-date>
<pub-date pub-type="epub">
<day>00</day>
<month>02</month>
<year>2003</year>
</pub-date>
<volume>17</volume>
<numero>1</numero>
<fpage>37</fpage>
<lpage>50</lpage>
<copyright-statement/>
<copyright-year/>
<self-uri xlink:href="http://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_arttext&amp;pid=S0213-91112003000100007&amp;lng=en&amp;nrm=iso"></self-uri><self-uri xlink:href="http://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_abstract&amp;pid=S0213-91112003000100007&amp;lng=en&amp;nrm=iso"></self-uri><self-uri xlink:href="http://scielo.isciii.es/scielo.php?script=sci_pdf&amp;pid=S0213-91112003000100007&amp;lng=en&amp;nrm=iso"></self-uri><abstract abstract-type="short" xml:lang="es"><p><![CDATA[Objetivo: Construir y validar un cuestionario bilingüe (castellano/euskera) para medir los estresores que tienen los estudiantes de enfermería en las prácticas clínicas. Metodos: Se ha partido de las ideas recogidas fundamentalmente en reuniones realizadas con los alumnos. En un primer momento 287 estudiantes de enfermería de la Escuela de Enfermería de San Sebastián respondieron a la versión inicial de 55 ítemes y al cuestionario STAI de ansiedad. Tras la depuración por ítem-análisis, se ha obtenido la versión final de 41 ítemes. Algunos de los sujetos respondieron nuevamente la versión final a los 2 meses (n = 198) y a los 6 meses (n = 211). Resultados: El cuestionario presenta una alta consistencia interna (&#945; de Cronbach, 0,95), una fiabilidad considerable (0,72 a los 2 meses y 0,68 a los 6 meses), y una validez concurrente aceptable (0,39 con ansiedad-rasgo). El an&#945;lisis factorial arroja nueve factores que tienen una alta consistencia interna y explican el 64,4% de la varianza. Seg&#970;n esos factores, los principales estresores para los estudiantes de enfermería en las prácticas clínicas se derivan de la falta de competencia (11,2%), del contacto con el sufrimiento (9,1%), de la relación con tutores y compañeros (8,9%), de la impotencia e incertidumbre (7,7%), de no controlar la relación con el enfermo (7,6%), de la implicación emocional (5,8%), de la relación con el enfermo (dañarse en la relación [5,2%] y el enfermo busca una relación íntima [4,6%]) y de la sobrecarga (4,3%). Se discuten aspectos metodológicos y prácticos del cuestionario y su utilidad en la planificación pedagógica de futuras enfermeras. Conclusión: El cuestionario KEZKAK es un instrumento útil para medir los estresores de los estudiantes de enfermería en las prácticas clínicas.]]></p></abstract>
<abstract abstract-type="short" xml:lang="en"><p><![CDATA[Objective: To develop a bilingual questionnaire (Basque-Spanish) to measure nursing students' stressors in clinical practice. Methods: Ideas were gathered from nursing students in group discussions. Initially, 287 nursing students from the School of Nursing in San Sebastián (Spain) completed the State-Trait Anxiety Inventory (STAI) and the 55-item version of our questionnaire. After analyzing the items, we selected 41 items for the final version. Some of the subjects completed this final version two (198 = 198) and six months (n = 211) later. Results: The questionnaire presented high internal consistency (Cronbach's &#945;: 0.95), considerable reliability (Spearman's correlation: 0.72 at two months and 0.68 at six months), and acceptable concurrent validity (Spearman's correlation with anxiety: 0.39). Factor analysis produced nine factors, with high internal consistency, which explained 64.4% of the variance. Based on these factors, the main stressors for nursing students in the workplace were produced by lack of competence (11.2%), contact with suffering (9.1%), relationships with tutors, workmates and classmates (8.9%), uncertainty and impotence (7.7%), lack of control in relationships with patients (7.6%), emotional involvement (5.8%), relationships with patients [being harmed by the relationship (5.2%) and patients seeking a close relationship (4.6%)], and overwork (4.3%). Methodological and practice aspects of the questionnaire are discussed, as well as its utility in planning the training of future nurses. Conclusion: The KEZKAK questionnaire is a useful instrument for measuring nursing students' stressors in clinical practice.]]></p></abstract>
<kwd-group>
<kwd lng="es"><![CDATA[Fiabilidad]]></kwd>
<kwd lng="es"><![CDATA[Validez de constructo]]></kwd>
<kwd lng="es"><![CDATA[Estresores]]></kwd>
<kwd lng="es"><![CDATA[Alumnos de enfermería]]></kwd>
<kwd lng="es"><![CDATA[Escala]]></kwd>
<kwd lng="es"><![CDATA[Práctica clínica]]></kwd>
<kwd lng="en"><![CDATA[Reliability]]></kwd>
<kwd lng="en"><![CDATA[Construct validity]]></kwd>
<kwd lng="en"><![CDATA[Stressors]]></kwd>
<kwd lng="en"><![CDATA[Nursing students]]></kwd>
<kwd lng="en"><![CDATA[Scale]]></kwd>
<kwd lng="en"><![CDATA[Clinical practice]]></kwd>
</kwd-group>
</article-meta>
</front><body><![CDATA[ <p align="center"><b><FONT face=Arial size=2>ORIGINALES</FONT> </b> <hr color="#000000">     <p align="center"><B><font face="Arial" size="4">KEZKAK:  cuestionario bilingüe de estresores de los estudiantes</font></B></p>     <p align="center"><B><font face="Arial" size="4">de enfermería en las  prácticas clínicas</font></B></p>     <p align="center"><b><FONT face=Arial size=2>X. Zupiria Gorostidi / M.J. Uranga  Iturriotz / M.J. Alberdi Erize / M. Barandiaran Lasa     <BR></FONT></b><FONT face=Arial size=2>Departamento Enfermería II. Escuela Universitaria de Enfermería  de Donostia-San Sebastián. Euskal Herriko Unibertsitatea/Universidad del País  Vasco. San Sebastián. España.</FONT></p>     <p align="left"><font face="Arial"><i><font size="2">Correspondencia: </font></i><font size="2">Xabier Zupiria Gorostidi. Donostiako Erizaintza Eskola. Dr. Begiristain pasealekua, 105.    <br> 20080 Donostia. España.    <br> Correo electrónico: <a href="mailto:ngpzugox@sc.ehu.es">ngpzugox@sc.ehu.es</a></font></font></p>     <p align="right"><font face="Arial"><i><font size="2">Recibido: </font></i><font face="Arial" size="2">22 de febrero de 2002.</font><i><font face="Arial" size="2">    <br> Aceptado: </font></i><font face="Arial" size="2">31 de julio de 2002.</font></font></p>     ]]></body>
<body><![CDATA[<p align="left"><font face="Arial"><B><FONT size=2>(KEZKAK: erizaintzako ikasleek praktika  klinikoetan dituzten estresoreen galdeketa elebiduna)</FONT></B><FONT size=2><B>    <br> (KEZKAK: a new bilingual questionnaire to  measure nursing students' stressors in clinical practice)</B></FONT> </font> </p> <hr color="#000000"> <table border="0" width="100%">   <tr>     <td width="48%" valign="top"><b><font face="Arial" size="2">Resumen</font></b><font face="Arial" size="2">    <br> <i>Objetivo</i>: Construir y validar  un cuestionario bilingüe (castellano/euskera) para medir los estresores que  tienen los estudiantes de enfermería en las prácticas clínicas.<i>    <br> Metodos</i>: Se ha partido de las ideas recogidas fundamentalmente en reuniones  realizadas con los alumnos. En un primer momento 287 estudiantes de enfermería  de la Escuela de Enfermería de San Sebastián respondieron a la versión inicial  de 55 ítemes y al cuestionario STAI de ansiedad. Tras la depuración por  ítem-análisis, se ha obtenido la versión final de 41 ítemes. Algunos de los  sujetos respondieron nuevamente la versión final a los 2 meses (n = 198) y a los  6 meses (n = 211).<i>    <br> Resultados</i>: El cuestionario presenta una alta consistencia interna (&#945; de  Cronbach, 0,95), una fiabilidad considerable (0,72 a los 2 meses y 0,68 a los 6  meses), y una validez concurrente aceptable (0,39 con ansiedad-rasgo). El  análisis factorial arroja nueve factores que tienen una alta consistencia  interna y explican el 64,4% de la varianza. Según esos factores, los principales  estresores para los estudiantes de enfermería en las prácticas clínicas se  derivan de la falta de competencia (11,2%), del contacto con el sufrimiento  (9,1%), de la relación con tutores y compañeros (8,9%), de la impotencia e  incertidumbre (7,7%), de no controlar la relación con el enfermo (7,6%), de la  implicación emocional (5,8%), de la relación con el enfermo (dañarse en la  relación [5,2%] y el enfermo busca una relación íntima [4,6%]) y de la  sobrecarga (4,3%). Se discuten aspectos metodológicos y prácticos del  cuestionario y su utilidad en la planificación pedagógica de futuras enfermeras.    <br> <i>Conclusión</i>: El cuestionario KEZKAK es un instrumento útil para medir los  estresores de los estudiantes de enfermería en las prácticas clínicas.&nbsp;<b>    <br>       Palabras  clave:</b> Fiabilidad. Validez de constructo. Estresores. Alumnos de enfermería.  Escala. Práctica clínica.</font>           <p>&nbsp;</td>     <td width="4%"></td>     <td width="48%" valign="top"><font face="Arial"><B><FONT size=2>Laburpena</FONT></B><FONT size=2><I>    <br>       Helburua:</I> Erizaintzako ikasleek  praktika klinikoetan dituzten estresore edo faktore estresagarriak neurtzeko  galdeketa elebiduna (gaztelania-euskera) eraiki eta balioztatzea.<I>    <br>       Metodoak:</I> Ikasleekin eginiko  bileretan bildu ditugun ideietatik abiatu gara. Lehen momentuan, Donostiako  Erizaintza Eskolako 287 ikaslek, 55 itemetako lehenengo bertsioa bete zuten,  eta, baita ere, larritasuna neurtzeko STAI galdeketa. Item-analisiz eginiko  garbiketaren ondoren, 41 itemetako azken bertsioa lortu dugu. Ikasle batzuek  berriz bete zuten azken bertsioa, 2 hilabete (n = 198) eta 6 hilabete (n = 211)       geroago.<I>    ]]></body>
<body><![CDATA[<br>       Emaitzak:</I> Galdeketak barne  trinkotasun garrantzitsua du (Cronbach-en</FONT> &#945;<FONT face=arial,helvetica  size=2> 0,95), fidagarritasun nabarmena (0,72 bi hilabetera eta 0,68 sei  hilabetera), eta onartzeko moduko konkurrentzi baliagarritasuna (0,39  larritasunerako joerarekin). Analisi faktorialak 9 faktoretan biltzen ditu  itemak. Faktoreek barne egonkortasun handia dute eta aldagarritasunaren % 64,4  azaltzen dute. Faktore horietan oinarrituta, esan genezake ikasleei praktika  klinikoetan gehien estresatzen diena ondorengo hauek direla: gaitasun eza (%  11,2), oinazearekin kontaktua (% 9,1), tutore eta lankideekiko harremana (%  8,9), ezina eta ziurgabetasuna (% 7,7), gaixoarekiko harremana ez kontrolatzea  (% 7,6), inplikazio emozionala (% 5,8), gaixoarekiko harremanean mina hartzea (%  5,2), gaixoak harreman estua bilatzea (% 4,6) eta gainzama (% 4,3). Galdeketaren  alde metodologiko eta praktikoak eztabaidatzen dira, eta baita ere, etorkizuneko  erizainen prestakuntzaren planifikazioan izan dezakeen erabilgarritasuna.<I>    <br>       Ondoriorak:</I> KEZKAK galdeketa  erabilgarria da erizaintzako ikasleek praktika klinikoetan dituzten estresoreak       neurtzeko.</FONT></font><FONT face=arial,helvetica  size=2><B>    <br>       Hitz-gakoak:</B> Fidagarritasuna,  konstruktu baliagarritasuna, estresoreak, erizaintzako ikasleak, eskala,  praktika klinikoak.</FONT>     </td>   </tr> </table> <hr color="#000000"> <table border="0" width="100%">   <tr>     <td width="48%" valign="top">     <P><b><font face="Arial" size="2">Abstract</font></b><font face="Arial" size="2">    <BR><i>Objective</i>:  To develop a bilingual questionnaire (Basque-Spanish) to measure nursing  students' stressors in clinical practice.    <br> <i>Methods</i>: Ideas were gathered from nursing students in group discussions.  Initially, 287 nursing students from the School of Nursing in San Sebastián  (Spain) completed the State-Trait Anxiety Inventory (STAI) and the 55-item  version of our questionnaire. After analyzing the items, we selected 41 items  for the final version. Some of the subjects completed this final version two  (198 = 198) and six months (n = 211) later.    <br> <i>Results</i>: The questionnaire presented high internal consistency (Cronbach's &#945;: 0.95), considerable reliability (Spearman's correlation: 0.72 at two months and 0.68 at six months), and acceptable concurrent validity (Spearman's correlation with anxiety: 0.39). Factor analysis produced nine factors, with high internal consistency, which explained 64.4%    <br> </font></P>     </td>     <td width="4%"></td>     <td width="48%" valign="top"><font face="Arial" size="2">    <br>       of the variance. Based on these factors, the  main stressors for nursing students in the workplace were produced by lack of  competence (11.2%), contact with suffering (9.1%), relationships with tutors,  workmates and classmates (8.9%), uncertainty and impotence (7.7%), lack of  control in relationships with patients (7.6%), emotional involvement (5.8%),  relationships with patients [being harmed by the relationship (5.2%) and  patients seeking a close relationship (4.6%)], and overwork (4.3%).  Methodological and practice aspects of the questionnaire are discussed, as well  as its utility in planning the training of future nurses.<i>    <br> Conclusion</i>: The KEZKAK questionnaire is a useful instrument for measuring  nursing students' stressors in clinical practice.<b>    ]]></body>
<body><![CDATA[<br>       Key words</b>: Reliability.  Construct validity. Stressors. Nursing students. Scale. Clinical  practice.</font>     </td>   </tr> </table> <hr color="#000000">     <P><B><FONT face=Arial size=2>Introducción</FONT></B></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Las teorías sociocognitivas del estrés sostienen que la respuesta a estímulos  estresantes depende de la evaluación cognitiva realizada por el  sujeto<SUP>1</SUP>. Dos personas en la misma situación no responden de la misma  manera a un mismo estímulo estresante, y éste puede desencadenar mayor estrés en  una que en la otra. No obstante, hay que reconocer que existen estresores  universales, lo que nos lleva directamente al concepto de «sucesos  vitales»<SUP>2-4</SUP>. Sin pretender volver a conceptualizaciones del estrés  anteriores, parece importante desde la educación para la salud, detectar y  conocer los sucesos de mayor poder estresor.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Para los estudiantes de enfermería, hay  muchos estresores. Zryewskyj y Davis<SUP>5</SUP> describieron las principales  fuentes de estrés de los estudiantes de enfermería. Comprobaron que las áreas  académica y clínica generaban el 78,4% de los acontecimientos estresantes, el  área social el 8%, y el área personal el 13,6%. Otros trabajos han estudiado las  fuentes de estrés del estudiante de enfermería destacando también las áreas  académica y clínica<SUP>6,7</SUP>. Mahat<SUP>8</SUP> realizó un estudio para  detectar los principales estresores únicamente en el ámbito de las prácticas  clínicas, observando que el 50% tenía que ver con el área  interpersonal.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Centrándonos en los estresores del trabajo  clínico, parece interesante distinguir entre lo que es estresante para la  mayoría de lo que no lo es, sobre todo si tenemos en cuenta que algunos de esos  estresores, como el contacto con el sufrimiento, siguen siendo universales en  enfermeras con experiencia<SUP>9,10</SUP>.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Se ha comprobado que uno de los factores  terapéuticos más importantes en la terapia de grupo es el fenómeno de la  universalización<SUP>11,12</SUP>. El sentimiento de que lo que a uno le sucede  es singular, y su consiguiente ocultación y aislamiento se ven liberadas cuando  se comprueba que a los demás les suceden cosas parecidas, produciendo en la  persona un gran alivio. En reuniones realizadas con alumnos de enfermería se ha  podido comprobar que hablar de lo que les preocupa de la práctica clínica les  alivia<SUP>13,14</SUP>. Detectar y comunicar a los alumnos aquellos estresores  comunes que desaparecen o se mantienen permitirá relativizar parte del malestar  al que están sometidos en sus primeras experiencias clínicas.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Para conocer hasta qué punto algunas  situaciones de la práctica clínica son estresantes para los alumnos de  enfermería y su mantenimiento o variación a lo largo del tiempo, resulta  imprescindible disponer de un instrumento que lo mida.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Hay instrumentos que miden el estrés en  enfermeras hospitalarias<SUP>9,15,16</SUP>, en enfermeras  comunitarias<SUP>17</SUP> y en enfermeras de servicios  especiales<SUP>18-20</SUP>. Cabe destacar de todos ellos <I>The Nursing Stress  Scale</I><SUP>9</SUP>, traducido al castellano, adaptado y validado  recientemente<SUP>10,21</SUP>. Se trata de un cuestionario que mide el grado de  estrés percibido por enfermeras hospitalarias en su lugar de trabajo, basándose  en la frecuencia percibida de determinados estresores reconocidos como  universales en esa población.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Si bien hay diversos trabajos sobre fuentes  de estrés en los estudiantes de enfermería<SUP>6,8,22-24</SUP>, algunos  específicos de las prácticas clínicas<SUP>8,22</SUP>, no hemos encontrado ningún  instrumento validado que mida el poder estresor de diferentes situaciones en esa  población. Por ello, nos propusimos desarrollar un instrumento que recogiese las  principales situaciones estresantes de los estudiantes de enfermería en sus  prácticas clínicas.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>El estrés es una respuesta compleja  (cognitivo, fisiológico y conductual). Se ha comprobado que la respuesta  cognitiva es la predominante en estudiantes de enfermería<SUP>25</SUP>.  Decidimos hacer una aproximación cognitiva al estrés, preguntando directamente a  los alumnos por lo que más les preocupa de las prácticas clínicas.</FONT></P>     ]]></body>
<body><![CDATA[<P><FONT face=Arial size=2>Puesto que un 54,8% de nuestra población a  estudio es bilingüe compuesta, es decir, partes de su experiencia vital están  registradas en castellano y otras partes en euskera<SUP>26</SUP>, consideramos  importante hacer una aproximación por medio de un cuestionario  bilingüe.</FONT></P>     <P><B><FONT face=Arial size=2>Sujetos y métodos</FONT></B></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Las ideas para construir el cuestionario se  recogieron fundamentalmente en reuniones previas celebradas con los alumnos de  enfermería<SUP>13,14</SUP>. También se tuvieron en cuenta ideas recogidas en  cuestionarios para enfermeras hospitalarias<SUP>9,10</SUP> y en estudios  realizados con estudiantes de enfermería<SUP>6,8,22-24</SUP>.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Se recogieron 62 ideas, y posteriormente se  unificaron ideas similares y se eliminaron las ideosincráticas, quedando 55  ítemes (<a href="#t1">tabla 1</a>).</FONT></P>     <P align=center><a name="t1"><FONT face=Arial size=2><IMG  src="/img/gs/v17n1/img/orig5_archivos/138v17n01-13043421tab01.gif" border=0></FONT></a></P>     <P align=center><font face="Arial"><IMG src="/img/gs/v17n1/img/orig5_archivos/138v17n01-13043421tab02.gif"  border=0></font></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Se pasó el cuestionario de 55 ítems junto  con una versión bilingüe del STAI<SUP>27</SUP> (mide ansiedad-estado y  ansiedad-rasgo), a los alumnos matriculados de enfermería en la Escuela  Universitaria de Enfermería de San Sebastián (n = 403; 133 de primero, 118 de  segundo, y 152 de tercero), en hora de clase, sin previo aviso, permitiendo la  libre participación y asegurando el anonimato. Para poder tener medidas  repetidas asegurando el anonimato, se pidió a los alumnos que escribieran su  tercer y cuarto apellidos en el cuestionario (datos desconocidos para la  Escuela).</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>El cuestionario presentaba 55 situaciones o  aspectos de las prácticas clínicas que supuestamente estresan a los alumnos. Las  preguntas fueron planteadas de la siguiente manera: ¿hasta qué punto te  preocupas de las prácticas clínicas...? El alumno podía elegir entre cuatro  posibles respuestas en una escala tipo Likert: nada (0), algo (1), bastante (2)  y mucho (3).</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Tras informatizar los datos se procedió a  la depuración por ítem análisis, utilizando como criterio para la eliminación de  ítemes una correlación ítem-total corregida menor de 0,5 en un principio (<a href="#t1">tabla 1</a>). A partir de ahí se fueron eliminando uno a uno los ítemes con una  correlación ítem-total corregida menor (hasta 0,43) y comprobando si procedía  recuperar alguno de los ítemes eliminados, resultando finalmente una escala de  41 ítemes (<a href="#t2">tabla 2</a>).</FONT></P>     <P align=center><a name="t2"><FONT face=Arial size=2><IMG  src="/img/gs/v17n1/img/orig5_archivos/138v17n01-13043421tab03.gif" border=0></FONT></a></P>     ]]></body>
<body><![CDATA[<P><font face="Arial"><FONT size=2>Como medida de consistencia interna se ha  utilizado la</FONT> &#945;<FONT face=arial,helvetica size=2> de Crombach. Para probar  la validez concurrente se ha utilizado la correlación de Spearman entre las  puntuaciones de la escala y las puntuaciones en ansiedad medida por el STAI.  Para conocer la estructura factorial del cuestionario se ha realizado un  análisis factorial de componentes principales (seleccionando los factores con un  Eighenvalue mayor de 1) con rotación Varimax. Se han incluido en cada factor los  ítemes con un peso superior a 0,30.</FONT></font></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Para probar la fiabilidad de la escala se  volvió a pasar el cuestionario de 41 ítemes a los 2 y 6 meses, y se ha realizado  la correlación de Spearman.</FONT></P>     <P><B><FONT face=Arial size=2>Resultados</FONT></B></P>     <P><FONT face=Arial size=2>En la primera ocasión han respondido 287  alumnos, el 71,2% de la población a estudio (el 83,5% en primero, 78,8% en  segundo y 54,6% en tercero). El 91,9% de la muestra eran mujeres, con una media  de edad de 21,2 años (4,1) y un rango de 17-44. En la segunda ocasión (a los 2  meses), han contestado 198 y a los 6 meses, 211. En estas dos submuestras  sucesivas del grupo original se mantuvieron la proporción de sujetos de cada  curso, la proporción de mujeres y la media de edad del grupo  originario.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>En la <a href="#t2"> tabla 2</a> puede observarse el valor de  la correlación ítem-total corregida para cada ítem de la versión de 41 ítemes,  así como el valor de la &#945; de Cronbach una vez eliminado el ítem.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>En la <a href="#t3"> tabla 3</a> se presenta el análisis  factorial realizado, que arroja nueve factores que explican el 64,4% de la  varianza: el primer factor explica el 11,2% de ésta y recoge preocupaciones en  torno a las ideas de dañar o no poder ayudar al enfermo, o de resultar dañado  por falta de competencia, por lo que lo hemos llamado «falta de competencia»; el  segundo explica el 9,1% y recoge situaciones de «contacto con el sufrimiento»;  el tercero explica el 8,9% y aglutina ítemes que tienen que ver con la «relación  con tutores y compañeros»; el cuarto explica el 7,7% y reúne ítemes que tienen  que ver con sentir «impotencia e incertidumbre»; el quinto explica el 7,6% y en  él tienen gran peso ítemes que hablan de «no controlar la relación con el  enfermo»; el sexto explica el 5,8% y contiene ítemes referentes a la  «implicación emocional» tanto con el paciente como con el trabajo; el séptimo  explica el 5,2% y contiene ítemes que se refieren a «ser dañado en la relación  con el enfermo»; el octavo explica el 4,6% y contiene dos ítemes referentes al  deseo por parte del paciente de una «relación íntima», y el noveno explica el  4,3% y recoge situaciones de gran demanda para el estudiante, por lo que hemos  llamado «sobrecarga».</FONT></P>     <P align=center><a name="t3"><FONT face=Arial size=2><IMG  src="/img/gs/v17n1/img/orig5_archivos/138v17n01-13043421tab04.gif" border=0></FONT></a></P>     <P align=center><font face="Arial"><IMG src="/img/gs/v17n1/img/orig5_archivos/138v17n01-13043421tab05.gif"  border=0></font></P>     <P><font face="Arial"><FONT size=2>En la <a href="#t4"> tabla 4</a> se expone la correlación de  los nueve factores y de la escala total con la ansiedad-rasgo y la  ansiedad-estado. Asimismo, se muestra el valor de la</FONT> &#945; <FONT  face=arial,helvetica size=2>de Cronbach para cada factor y para la escala  total.</FONT></font></P>     <P align=center><a name="t4"><FONT face=Arial size=2><IMG  src="/img/gs/v17n1/img/orig5_archivos/138v17n01-13043421tab06.gif" border=0></FONT></a></P>     ]]></body>
<body><![CDATA[<P><FONT face=Arial size=2>En la <a href="#t5"> tabla 5</a> se presenta la correlación de  Spearman entre las puntuaciones del primer y del segundo momento (a los 2 meses)  y las puntuaciones entre el primero y el tercero (a los 6 meses).</FONT></P>     <P align=center><a name="t5"><font face="Arial"><IMG src="/img/gs/v17n1/img/orig5_archivos/138v17n01-13043421tab07.gif"  border=0></font></a></P>     <P><B><FONT face=Arial size=2>Discusión</FONT></B></P>     <P><FONT face=Arial size=2>La alta consistencia interna de la escala (<a href="#t4">tabla 4</a>) sugiere que se está midiendo un único constructo. El objetivo era  construir un instrumento que midiera los principales estresores de la práctica  clínica en estudiantes de enfermería. Hemos seguido la pauta aconsejada por la  psicología social para conocer creencias y actitudes de una población  determinada: recoger las ideas directamente de la población a estudio. En  general, las ideas son similares a las recogidas en otros trabajos sobre  estresores de la práctica clínica en alumnos de enfermería<SUP>6-8,22,28</SUP>.  La correlación con la ansiedad-rasgo (<a href="#t4">tabla 4</a>) es aceptable (0,39) y con la  ansiedad-estado, débil (0,16), lo que indica que estamos midiendo algo  relativamente estable y que no depende del estado en que se encuentre el sujeto.  No cabe esperar una alta correlación entre las puntuaciones de ansiedad-rasgo y  las de un cuestionario que mide los principales estresores en una población, ya  que éstos pueden estar presentes en sujetos con distintos grados de  ansiedad-rasgo. Por otra parte, es lógico que haya cierta correlación, ya que  aunque los estresores sean generales, los sujetos con mayor tendencia a la  ansiedad (ansiedad-rasgo más elevada) percibirán esas situaciones como más  estresantes. Todo ello nos indica que estamos midiendo un único constructo y que  es lo que queríamos medir.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Otro argumento a favor de que lo que se  está midiendo es relativamente estable es la importante correlación a los 2 y 6  meses (<a href="#t5">tabla 5</a>), que es al mismo tiempo una prueba de fiabilidad del instrumento  de medida.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>En cuestionarios que pretenden medir  estrés, se pregunta a los sujetos por la frecuencia con que se han producido  situaciones estresantes en un período de tiempo cercano<SUP>9,10</SUP>. En  nuestro cuestionario se pregunta por la preocupación que genera el encontrarse  en diferentes situaciones potencialmente estresantes. En ese sentido, no se  trata de un cuestionario que mide el grado de estrés al que el sujeto está  sometido en su trabajo diario, sino que trata de detectar lo que les parece más  estresante del trabajo clínico de sus prácticas. Sin embargo, una vez confirmado  que se trata de los estresores más generalizados en las prácticas clínicas de  los alumnos, podría servir de base a un cuestionario de estrés en las prácticas  clínicas. Bastaría con preguntar: «¿con qué frecuencia se han dado en tus  prácticas clínicas estas situaciones?»; en lugar de preguntar: «¿hasta qué punto  te preocupan las siguientes situaciones?».</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>En el conjunto de ítemes recogidos y  seleccionados están mucho más representados los ítemes que tienen que ver con la  relación con el enfermo, con el contacto con el sufrimiento, y con la tarea  propia de enfermería, que los que tienen que ver con la relación con otros  profesionales o con la organización del trabajo. Lo mismo sucede en otros  trabajos similares consultados<SUP>22</SUP>. Sin embargo, en el cuestionario de  estrés en enfermeras hospitalarias tanto en su versión inglesa<SUP>9</SUP> como  en su versión española<SUP>10</SUP>, de un total de 34 ítemes potencialmente  estresantes hay 11 que tienen que ver con la organización laboral, seis con la  relación con el médico, dos con la relación con otros compañeros, y otros dos  con la relación con la supervisora. Todo ello indica que las ideas relacionadas  con situaciones que tienen que ver con el enfermo y con la tarea de enfermería  están mucho más presentes en el mundo de las representaciones sociales de los  alumnos sobre lo que puede ser estresante en la práctica clínica que las  relativas a la organización del trabajo, la jerarquía y la relación con los  compañeros de trabajo. Tal vez, en la medida en que el profesional va  adquiriendo experiencia, los temores relacionados con el dominio de la tarea van  perdiendo fuerza, y se empieza a valorar en mayor medida aspectos relacionados  con el funcionamiento del sistema que repercuten negativamente en la realización  satisfactoria del trabajo.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>En estudios sobre estrés realizados en  estudiantes de enfermería que no focalizaban tanto en las prácticas clínicas,  aparece otro estresor de gran importancia para los estudiantes, como es la carga  docente<SUP>5,6</SUP>. En ese sentido, el nuestro es un instrumento limitado  para medir todos los estresores derivados de los estudios de  enfermería.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Sin embargo, KEZKAK es útil para conocer  los principales estresores de las prácticas clínicas, así como para detectar lo  que sigue estresando o deja de estresar a los estudiantes, a medida que  adquieren experiencia. Desde un punto de vista pedagógico y de educación para la  salud, una retroalimentación de esa información permitirá distinguir entre los  estresores que se mitigan y aquellos que se mantienen a lo largo de la vida  profesional. Además, sentirán alivio al comprobar que muchas de las cosas que  les preocupan son comunes entre sus compañeros.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Sería interesante probar el cuestionario en  otros lugares y comprobar si las ideas principales están recogidas o si  convendría añadir algunos ítemes o quitar otros. De esa forma, se podría  observar lo que es estresor para los alumnos de enfermería de la práctica  clínica, distinguiendo entre lo que es universal y lo que es  sociocultural.</FONT></P>     ]]></body>
<body><![CDATA[<P><FONT face=Arial size=2>La puntuación total da una idea de hasta  qué punto le preocupan las prácticas al alumno; hasta qué punto le pueden  resultar estresantes. Altas puntuaciones indicarían sujetos muy preocupados, que  perciben las situaciones planteadas como muy estresantes. En ese sentido puede  resultar de utilidad para detectar a sujetos que necesiten ser tranquilizados, o  que necesiten un seguimiento o apoyo específico.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Por otro lado, las puntuaciones factoriales  nos dan una ide a de los aspectos que más estresan al alumno. Altas puntuaciones  en un factor nos indican que el sujeto percibe ese aspecto como especialmente  estresor. Las puntuaciones factoriales nos sirven para detectar aspectos a  mejorar o a aceptar en la formación de distintos grupos de alumnos teniendo en  cuenta lo que más les estresa.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>El análisis factorial (<a href="#t3">tabla 3</a>) arroja  nueve factores que tienen una alta consistencia interna (<a href="#t4">tabla 4</a>), lo que habla  a favor de que la escala está formada por subescalas. Las correlaciones a los 2  y 6 meses de las subescalas hablan a favor de su fiabilidad (<a href="#t5">tabla 5</a>).  Resultaría interesante comprobar en posteriores trabajos si realmente se siguen  manteniendo los factores resultantes a lo largo del tiempo y en diferentes  poblaciones.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>El factor 1 aglutina ítemes relacionados  con el temor a dañar, o no poder ayudar al paciente o a resultar dañado. Son  ítemes que tienen que ver con la falta de competencia. Al alumno le parece  estresante la posibilidad de no realizar bien su trabajo y las consecuencias que  ello puede acarrear tanto para el paciente como para sí mismo. Es un factor que  también está presente en el cuestionario NSSS<SUP>22</SUP>. Sin embargo, no hay  ningún factor que recoja esta idea en el cuestionario sobre estresores laborales  en enfermería<SUP>9,10</SUP>. Se puede tratar de un factor que está presente en  los estudiantes y que deja de ser tan estresante a medida que se va adquiriendo  destreza y experiencia. En ese sentido sería interesante conocer si este factor  va perdiendo peso a lo largo de la diplomatura, y posteriormente en el ejercicio  profesional.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>El factor 2 aglutina ítemes que se refieren  a situaciones de contacto con el sufrimiento. En el cuestionario de estrés  laboral en enfermería, tanto en su versión americana<SUP>9</SUP> como en su  versión validada al castellano<SUP>10</SUP>, el análisis factorial arrojaba un  primer factor de mucho peso (aproximadamente un 25% de la variancia) que tiene  que ver con «la muerte y el sufrimiento». Es también un factor presente en el  cuestinario NSSS<SUP>22</SUP>. Es decir, el contacto con el sufrimiento es  percibido como un importante estresor por parte de los alumnos y la principal  fuente de estrés para las enfermeras hospitalarias en activo. Un área importante  en la formación de futuros profesionales de enfermería podría ser el tomar  conciencia del continuo contacto con el sufrimiento implícito en la profesión,  que es persistente a lo largo de la carrera profesional, así como la importancia  de desarrollar habilidades y la necesidad de fomentar ámbitos de «asimilación»,  para poder sobrellevarlo.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>El factor 3 reúne ítemes que tienen que ver  con la relación con los tutores y compañeros. Es un factor que también está  presente en el cuestionario de estresores laborales en enfermeras  hospitalarias<SUP>9,10</SUP>. Se ha visto en alumnos de enfermería que el 50% de  los principales estresores tienen que ver con el área interpersonal<SUP>8</SUP>  y que la principal dificultad inconfesable de los alumnos de primer curso en las  relaciones interpersonales es la falta de asertividad<SUP>29</SUP>. Sin duda, un  área importante en la educación de futuras enfermeras podría ser el desarrollo  de habilidades sociales.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>El factor 4 tiene que ver con sentir  impotencia e incertidumbre. En el deseo de ayudar a los demás nos gustaría ser  omnipotentes, pero la realidad se encarga de frustrar continuamente nuestro  deseo haciéndonos sentir impotencia e incertidumbre, sentimientos muy frecuentes  en las profesiones de la salud. El cuestionario de estresores laborales de  enfermería<SUP>9,10</SUP> tiene un factor que se refiere a la incertidumbre  respecto al tratamiento. La incertidumbre es sin duda una de las circunstancias  más estresantes por mantener al sujeto en una constante evaluación  cognitiva<SUP>1</SUP>. En este factor, es destacable la presencia del ítem  relacionado con la preocupación de que haya diferencias entre lo aprendido en la  escuela y lo que se realiza en la labor clínica, presente también en el  cuestionario NSSS<SUP>22</SUP>. Parece ser una situación bastante generalizada y  que produce en el alumno tensión de rol. Desde un punto de vista educativo sería  interesante aprender a tolerar la incertidumbre y la impotencia como compañeras  de viaje en la profesión de enfermería. En ese sentido podrían ser útiles las  técnicas de relajación, de inoculación de estrés y de desarrollo de la  tolerancia a la frustración.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>El factor 5 tiene que ver con no controlar  la relación con el enfermo. Es un factor también presente en el cuestionario de  estrés laboral en enfermeras<SUP>9,10</SUP>. Por tanto, nos encontramos con otro  factor presente a lo largo de la profesión y que nos sugiere la necesidad de  desarrollar habilidades de comunicación y relación con el enfermo.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>El factor 6 aglutina ítemes relacionados  con la implicación emocional, tanto con el paciente como con el trabajo. En el  cuestionario de estrés en enfermeras hospitalarias<SUP>9,10</SUP> hay un factor  que habla de su falta de preparación para comunicarse con el enfermo sobre sus  emociones. El temor a sufrir puede llevar al desarrollo de actitudes defensivas  que no permiten desarrollar con efectividad la labor de enfermería. Se ha  descrito el estilo de comunicación predominante en enfermería como centrado en  la tarea, despersonalizado y directivo, evitando hablar de los sentimientos del  paciente como una manera de autoprotección<SUP>30</SUP>. En ese sentido es  importante desarrollar la habilidad de mantener una «distancia de seguridad»  adecuada, y la preparación en habilidades de relación y  comunicación<SUP>13</SUP>.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>El factor 7 tiene que ver con no ser bien  tratado por el enfermo y resultar dañado en esa relación.</FONT></P>     ]]></body>
<body><![CDATA[<P><FONT face=Arial size=2>El factor 8 se refiere a conductas del  paciente que busca una relación íntima con el estudiante. Son factores ausentes  en la escala de estresores laborales en enfermeras hospitalarias<SUP>9,10</SUP>.  Es interesante tener en cuenta el marco conceptual desarrollado por  Tizón<SUP>31</SUP> para entender las principales preocupaciones de los  profesionales de la salud. La motivación principal de estas profesiones es la de  ayudar (altruismo). Tizón describe tres deseos importantes de los profesionales  de la salud: ayudar, aceptar y ser aceptado. Las principales ideas que rigen las  profesiones de la salud esperan del profesional una actitud de ayuda y  aceptación incondicional del enfermo. Así mismo, detrás de la motivación a  ayudar se puede encontrar el deseo de reconocimiento (ser aceptado). No es  extraño oír a profesionales de la salud que una de las principales  satisfacciones del profesional es el agradecimiento de los enfermos. Tampoco  extraña que un factor estresante importante en los profesionales de enfermería  sea la falta de apoyo<SUP>9,10</SUP>, o que una preocupación importante de los  alumnos sea el no ser aceptado-respetado por el enfermo (factores 7 y 8). En  este sentido es importante que el profesional conozca con exactitud su rol y  desarrolle las habilidades sociales necesarias para llevarlas a cabo con  comodidad.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Por último, el factor 9 se refiere a  situaciones de sobrecarga para el alumno. Es un factor también presente en el  cuestionario de estrés laboral en enfermeras<SUP>9,10</SUP>.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>En conclusión, se puede afirmar que se  trata de un cuestionario útil para medir los estresores de los estudiantes de  enfermería con respecto a las prácticas clínicas. Creemos que sería interesante  probar el cuestionario en otros lugares para comprobar los estresores que se  mantienen o difieren dependiendo de las diferencias socioculturales.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>En el ámbito educativo, es útil para  comprobar los estresores que se mantienen a lo largo de la diplomatura y los que  se van atenuando. En ese sentido, harían falta más estudios que con esta escala  constatasen diferencias en lo que los alumnos de enfermería consideran  estresante dependiendo de la edad, sexo, experiencia previa y factores de  personalidad, como la ansiedad-rasgo. También harían falta estudios  longitudinales que observen la evolución de los estresores a lo largo de la  carrera. Todo ello nos permitiría detectar y analizar aspectos a potenciar en la  educación de los futuros profesionales de enfermería.</FONT></P> <HR color=#000000 noShade SIZE=1>      <P><B><FONT face=Arial size=2>Sarrera</FONT></B></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Estresaren teoria soziokognitiboen arabera, estresoreei emandako erantzuna  gizabanakoak eginiko ebaluaketa kognitiboaren araberakoa da<SUP>1</SUP>. Egoera  berdinean dauden bi pertsona ezberdinek ez dute berdin erantzuten estimulu  estresagarri baten aurrean. Hau da, estimulu horrek pertsona batengan  bestearengan baino estres gehiago sortu dezake. Halere, estresore unibertsalak  badirela onartu beharrean gaude, eta horrek «bizitzako gertakizunen» kontzeptura  garamatza<SUP>2-4</SUP>. Estresaren kontzeptualizazio zaharretara itzuli gabe,  interesgarria deritzogu Osasunerako Hezkuntzaren ikuspuntutik, gehien  estresatzen duten gertakizunak atzematea eta ezagutzea.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Erizaintzako ikasleek estresore asko  dituzte. Zryewskyj-ek eta Davis-ek<SUP>5</SUP> erizaintzako ikasleen estres  iturri garrantzitsuenak azaldu zituzten. Gune akademikoek eta klinikoek  gertakizun estresagarrien % 78,4 sortzen zituztela egiaztatu zuten, gune  sozialak % 8, eta gune pertsonalak, berriz, % 13,6. Beste lan batzuk ere  erizaintzako ikasleen estres iturriak aztertu dituzte, eta gune akademikoa eta  klinikoa azpimarratu dituzte<SUP>6,7</SUP>. Mahat-ek<SUP>8</SUP>, praktika  klinikoetan murgilduz, bertan sortzen dituen estresore nagusiak zehazteko  ikerketa bat egin zuen, eta zera ikusi zuen: estresoreen % 50ek pertsonen arteko  harremanekin zerikusia zutela.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Lan klinikoaren estresoreetan arreta  jarriz, garrantzitsua dirudi gehienentzat estresagarria dena eta ez dena  ezberdintzea. Bereziki, kontutan hartzen badugu urte asko lanean daramaten  erizainentzat estresore horietako batzuk estresagarri izaten jarraitzen dutela  (adibidez oinazearekin kontaktua)<SUP>9,10</SUP>.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Talde terapiaren faktore terapeutiko  garrantzitsuenetako bat unibertsalizazioaren fenomenoa dela ikusi  da<SUP>11,12</SUP>. Norberari gertatzen zaiona berezia dela sentitzen bada,  norberak gorde egiten du eta isolatu egiten da. Aldiz, pertsonak ikusten duenean  besteei antzeko gauzak gertatzen eta bururatzen zaizkiela, asko lasaitzen da.  Erizaintzako ikasleekin egindako bileretan ikusi dugu praktika klinikoetatik  kezkagarri zaienari buruz hitz egiteak, ikasleak lasaitu egiten  dituela<SUP>13,14</SUP>. Ikasleari adierazten eta zehazten bazaizkio  denborarekin mantentzen diren edo desagertzen diren estresagarri arruntak,  ikasleak errazago erlatibizatuko du, neurri batean, praktiketan sentitzen duen ezinegona.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Praktika klinikoetan zehar egoera batzuk  erizaintzako ikasleentzat zein estresagarri diren jakiteko, eta denboran zehar  mantentzen diren edo aldatzen diren jakin ahal izateko, estresagarri horiek  neurtuko dituen tresnaren beharra argi geratzen da.</FONT></P>     ]]></body>
<body><![CDATA[<P><FONT face=Arial size=2>Tresna batzuk ospitaleko erizainen estresa  neurtzen dute<SUP>9,15,16</SUP>, beste batzuk komunitateko  erizainena<SUP>17</SUP>, eta beste batzuk zerbitzu berezietako  erizainena<SUP>18,19,20</SUP>. Guztien artean, aipatzekoa dugu «The Nursing  Stress Scale»<SUP>9</SUP>, orain dela gutxi gaztelaniara itzulia, moldatua eta  balioztatua<SUP>10,21</SUP>. Ospitaleko erizainek bere lanean hautemandako  estres maila neurtzen duen tresna da, eta biztanleria horretan unibertsalak  bezala hartzen diren estresoreen maiztasunaren pertzepzioan oinarritzen  da.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Nahiz eta erizaintzako ikasleen estres  iturriei buruz hainbat lan egon<SUP>6,8,22-24</SUP>, eta horietako batzuk  praktika klinikoetara mugatzen diren<SUP>8,22</SUP>, ez dugu aurkitu  balioztatutako tresnarik biztanleria horren egoera ezberdinen indar  estresagarria neurtzen duenik. Hori dela eta, erizaintzako ikasleak praktika  klinikoetan dituzten estresagarri garrantzitsuenak jasoko dituen tresna bat  eraikitzea erabaki genuen.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Estresa erantzun konplexua da (kognitiboa,  fisiologikoa eta jokabidezkoa). Erizaintzako ikasleen artean erantzun kognitiboa  nabarmenena dela ikusi da<SUP>25</SUP>. Estresari hurbilketa kognitiboa egitea  erabaki genuen, eta ikasleei zuzenean galdetu genien praktika klinikoetan gehien  kezkatzen zituenari buruz.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Gure ikerketaren biztanleriaren % 54,8  elebidun konposatua izanik, hau da, bere bizitzaren zati batzuk gaztelaniaz  gordeta dituzte eta beste batzuk euskaraz<SUP>26</SUP>, hurbilketa galdeketa  elebidunaren bidez egitea garrantzitsua iruditu zaigu.</FONT></P>     <P><B><FONT face=Arial size=2>Subjektuak eta metodoa</FONT></B></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Galdeketa eraikitzeko ideia gehienak  erizaintzako ikasleekin eginiko bileretan bilduak izan ziren<SUP>13,14</SUP>.  Ospitaleko erizainentzako egindako galdeketetan<SUP>9,10</SUP> jasotako ideiak  ere kontutan izan ziren, eta, baita ere, erizaintzako ikasleekin egindako  ikerketetan<SUP>6,8,2-24</SUP>  aurkitutakoak.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Guztira 62 ideia bildu ziren. Ondoren ideia  berdintsuak bateratu ziren eta orokorregiak baztertu. Azkenean, 55 item geratu  ziren (1. taula)</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Donostiako Erizaintzako Eskolan  matrikulatutako ikasleei 55 itemetako galdeketa pasa zitzaien, eta, baita ere,  larritasunerako joera eta momentuko larritasuna neurtzen dituen STAIaren bertsio  elebiduna<SUP>27</SUP> (n = 403; 133 lehen mailakoak, 118 bigarren mailakoak,  eta 152 hirugarren mailakoak). Galdeketa eskolako orduetan pasa zen, ikasleei  aurretik abisatu gabe, borondatezko parte-hartzea eskainiz eta anonimatua  ziurtatuz. Neurketa errepikatuak egin ahal izateko, ikasleei galdeketan  hirugarren eta laugarren abizenak idazteko eskatu zitzaien. Datu horiek eskolan  ez daudenez, anonimatua ziurtatua geratzen da.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Galdeketak, ikasleek praktika klinikoetan  estresagarritzat hartzen zituzten 55 egoera jasotzen ditu. Galdera honela egiten  zen: zenbateraino kezkatzen zaitu praktika klinikoetatik...? Ikasleak lau  erantzun zituen aukeran, Likert eskala baten moduan jarriak: ezer ez (0),  zerbait (1), dezente (2), eta asko (3).</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Euskarazko eta gaztelaniazko bertsioen  artean ez zen baliokidetza probarik beharrezkotzat jo. Ideiak bi hizkuntzetan  bildu ziren eta beste hizkuntzara aditu talde batek itzuli zituen (erizaintzako  eta psikologiako irakasleak, idazlea eta itzultzailea den irakasle batek  gainbegiraturik; guztiak bi hizkuntzatan gaitasuna zutenak). Baliokidetza proba  egitea kontuan izan bazen ere, azkenean ez zen egin bi arrazoirengatik. Alde  batetik, baliokidetza proba batek (galdeketa aurrena hizkuntza batean pasa eta  gero bestean), bi hizkuntzetan gaitasuna duten subjektuak behar ditu (elebidun  koordinatuak). Gure ikasle elebidun gehienak elebidun konposatuak dira  (bizitzaren pasarte batzuk hizkuntza batean gordeta dituzte eta beste batzuk  bestean), eta horrek baliokidetza proban eragina izango luke. Bestalde, bi  hizkuntzetan gaitasuna dutenen artean ikaste efektua emango litzateke.</FONT></P>     ]]></body>
<body><![CDATA[<P><FONT face=Arial size=2>Datuak informatizatu ondoren, item  analisiaren bidez garbiketa egin zen. Itema baztertzeko irizpidea hasieran hauxe  izan zen: item-totala korrelazio zuzendua 0,5 baino txikiagoa izatea (1. taula).  Ondoren, item-totala korrelazio txikiena zuten itemak banan-banan baztertzen  joan ziren (0,43 arte). Pauso bakoitzean, aurretik baztertutako itemak berriro  sartu behar ziren edo ez aztertu zen. Azkenean 41 itemetako galdesorta osatu zen  (2. taula).</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Barne egonkortasuna neurtzeko Crombach-en  alfaren proba erabili da. Baliagarritasun konkurrentea probatzeko, eskalaren  neurketaren eta larritasun neurketen artean, Spearman-en korrelazioaren proba  erabili da. Galdesortaren egitura faktoriala ezagutzeko, osagarri nagusien  analisi faktoriala egin da (eighenvaluea 1 baino handiagoa duten faktoreak  aukeratu dira), varimax biraketarekin. Faktore bakoitzean 0,3 baino pisu  handiagoa duten itemak sartu dira.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Eskalaren fidagarritasuna probatzeko, 41  itemetako galdesorta 2 eta 6 hilabete geroago berriz pasa zen (praktikak hastean  eta bukatzean), eta Spearman-en korrelazio proba egin da.</FONT></P>     <P><B><FONT face=Arial size=2>Emaitzak</FONT></B></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Lehenengo unean 287 ikaslek erantzun dute,  biztanleriaren % 71,2k (lehen mailakoak % 83,5, bigarren mailakoak % 78,8, eta  hirugarren mailakoak % 54,6). Hirugarren mailako ikasleen partehartzea eskasagoa  izan da, eta horrek azalpen bat du: hirugarren mailako zenbait ikasle normalean  ez da eskolara joaten karrera bukatzeko ikasgairen bat besterik ez zaielako  falta, eta galdesorta eskolan zeuden ikasleei bakarrik pasa zitzaien. Laginaren  % 91,9 emakumeak dira, adinaren batezbestekoa 21,2 urtekoa da (4,1), eta  ibiltartea 17 urtetik 44 urtera doa. Bigarren unean, bi hilabetera, 198 ikaslek  erantzun dute, eta 6 hilabetera, berriz, 211 ikaslek. Hasierako laginaren bi  azpi-lagin horietan, maila bakoitzeko ikasleen ehunekoa mantendu da eta, baita  ere, emakumezkoen ehunekoa eta adinaren batezbestekoa.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Bigarren taulan, 41 itemetako bertsioaren  item bakoitzaren item-totala korrelazioaren balio zuzendua ikusi daiteke eta  baita ere itema kendu eta geroko Cronbach-en alfaren balioa.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Hirugarren taulan, eginiko analisi  faktoriala agertzen da. Analisiak 9 faktoretan bildu ditu itemak eta 9 faktore  horiek aldagarritasunaren % 64,4 azaltzen dute. Lehenengo faktoreak  aldagarritasunaren % 11,2 azaltzen du eta zenbait kezka biltzen ditu:  gaitasun-ezaren ondorioz gaixoari min egitea, ezin lagundu izatea, edo min  hartzea. Faktore horri «gaitasun eza» deitu diogu. Bigarren faktoreak  aldagarritasunaren % 9,1 azaltzen du, eta «oinazearekin kontaktua» adierazten  duten egoerak biltzen ditu. Hirugarren faktoreak aldagarritasunaren % 8,9  azaltzen du, eta «tutoreekin eta lankideekin harremana» adierazten duten ideiak  biltzen ditu. Laugarren faktoreak aldagarritasunaren % 7,7 azaltzen du, eta  «ezina eta ziurgabetasuna» adierazten duten itemak biltzen ditu. Bosgarren  faktoreak aldagarritasunaren % 7,6 azaltzen du, eta bertan «gaixoarekin  harremana ez kontrolatzea» adierazten duten itemak pisu handia dute. Seigarren  faktoreak aldagarritasunaren % 5,8 azaltzen du, eta bertan gaixoarekin eta  lanarekin hartutako «inplikazio emozionalarekin» zerikusia duten kezkak biltzen  dira. Zazpigarren faktoreak aldagarritasunaren % 5,2 azaltzen du, eta  «gaixoarekin harremanean mina hartzea» adierazten duten ideiak biltzen ditu.  Zortzigarren faktoreak aldagarritasunaren % 4,6 azaltzen du, eta «gaixoak  harreman estua bilatzea» dakarten bi item biltzen ditu. Bederatzigarren  faktoreak aldagarritasunaren % 4,3 azaltzen du, eta ikaslearentzat eskakizun  handia suposatzen duen egoerak biltzen ditu. Hori dela eta «gainzama» deitu diogu.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Laugarren taulan bederatzi faktoreek eta  eskala osoak larritasunerako joerarekin eta momentuko larritasunarekin duten  korrelazioak azaltzen dira. Horrez gain, faktore bakoitzaren eta eskala osoaren  Cronbach-en alfa ageri da.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Bosgarren taulan, lehen eta bigarren  momentuaren (2 hilabetera) arteko, eta lehen eta hirugarren momentuaren arteko  (6 hilabetera) Spearman-en korrelazioak azaltzen dira.</FONT></P>     <P><B><FONT face=Arial size=2>Eztabaida</FONT></B></P>     ]]></body>
<body><![CDATA[<P><FONT face=Arial size=2>Eskalaren barne trinkotasun handiak (4.  taula) konstruktu bakarra neurtzen ari garela adierazten du. Helburua hau zen:  erizaintzako ikasleek praktika klinikoetan dituzten estresore nagusiak neurtuko  dituen tresna eraikitzea. Biztanleria baten ideiak eta jarrerak ezagutzeko  Psikologia Sozialak aholkatzen duen bideari jarraitu diogu: ideiak  biztanleriatik zuzenean jasotzea. Orokorrean, guk bildutako ideiak, erizaintzako  ikasleen praktika klinikoetako estresoreei buruz eginiko hainbat ikerketetan  aurkitutakoen antzekoak dira<SUP>6-8,22,28</SUP>. Larritasunerako joerarekin  korrelazioa (4. taula) onartzeko modukoa da (0,39), baina momentuko  larritasunarekin duen korrelazioa ahula da (0,16). Guzti horrek zera adierazten  du: nahiko egonkorra den zerbait neurtzen ari garela, gizabanakoa aurkitzen den  egoeraren menpe ez dagoen zerbait. Ezin da bilatu korrelazio handia  larritasunerako joeraren artean eta biztanleria bateko estresore nagusiak  neurtzen dituen galdeketa baten artean, estresore nagusiak larritasunerako joera  ezberdina duten gizabanakoengan aurkitu baitaitezke. Bestalde, normala da  nolabaiteko korrelazioa aurkitzea, txikia bada ere. Nahiz eta estresoreak  orokorrak izan, larritasunerako joera handiagoa duten gizabanakoek, egoera  estresagarri horiek estresagarriagoak bezala hautemateko joera izango dute.  Horrek guztiak zera adierazten digu: konstruktu bakar bat neurtzen ari garela,  eta guk neurtu nahi genuena neurtzen ari garela. Eskala osoaren Cronbach-en alfa  faktore bakoitzarena baino handiagoa da, faktoreak osatzen dituzten item kopurua  eskala osoarena baino txikiagoa baita. Cronbach-en alfak item kopurua eta  batezbesteko korrelazioa ditu kontutan. Beraz, eta batezbesteko korrelazioak  antzekoak direnez, zenbat eta item gehiago eduki Cronbach-en alfaren balioa  handiagoa izango da.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Nahiko egonkorra den zerbait neurtzen ari  garela probatzen duen beste arrazoi bat hau da: 2 eta 6 hilabetera dagoen  korrelazio garrantzitsua (5. taula). Aldi berean, korrelazio garrantzitsu hori  neurketa tresnaren fidagarritasun proba bat da.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Estresa neurtu nahi duten galdeketetan,  pertsonei azken aldian egoera estresagarriak zein maiztasunarekin gertatu  zaizkien galdetzen zaie<SUP>9,10</SUP>. Gure galdeketan berriz, ikasleei estresa  eragin dezaketen egoera ezberdinek sortzen dien kezkaz galdetzen da. Hori dela  eta, ez da subjektuak eguneroko lanean jasaten duen estres maila neurtzen duen  tresna, baizik eta praktiketako lan klinikoan ikasleei estresagarrien iruditzen  zaiena zehaztu nahi duen tresna. Halere, ikasleen praktika klinikoetako  estresore nagusiak direla ziurtatu ondoren, gure galdesorta praktika  klinikoetako estresa neurtzeko beste galdeketa baten oinarria izan daiteke.  Horretarako, galdera orokorraren zentzua aldatzearekin nahikoa izango litzateke:  «hurrengo egoera zein maiztasunarekin gertatu da zure praktika klinikoetan?»  galdetuz, «hurrengo egoerak zenbateraino kezkatzen zaitu?» galdetu ordez.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Bildutako eta aukeratutako item guztietan  ugariagoak dira gaixoarekiko harremanarekin, oinazearen kontaktuarekin eta  erizainaren eginkizunarekin zerikusia duten itemak, beste langileekin edo lan  antolakuntzarekin zerikusia dutenak baino. Aztertutako beste lanetan antzekoa  gertatzen da<SUP>22</SUP>. Bestalde, ospitaleko erizainen estres galdeketan (bai  ingeles bertsioan9, bai gaztelaniazkoan<SUP>10</SUP>) estresagarri diren 34  itemetatik, 11 itemek lan antolakuntzarekin zerikusia dute, 6k medikuekin duten  harremanarekin, 2k beste lankideekin duten harremanarekin eta, beste 2k,  gainbegiralearekin duten harremanarekin. Beraz, esan genezake, erizaintzako  ikasleek praktika klinikoetan dituzten estresoreen irudikapen sozialei  dagokionez, askoz ere ordezkatuagoak aurkitzen direla gaixoarekin eta  eginkizunarekin zerikusia duten egoerak, lan antolakuntzarekin, hierarkiarekin  eta lankideekiko harremanarekin zerikusia dutenekin baino. Agian, erizain  profesionalak esperientzia hartzen duen neurrian, eginkizunarekin zerikusia  duten beldurrek indarra galtzen dute, eta garrantzi handiagoa ematen zaio lana  gustura egitearekin zerikusia duen sistemaren funtzionamenduari.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Erizaintzako ikasleen estresaz eginiko  ikerketa batzuetan (praktika klinikoetan arreta berezia jartzen ez duten  ikerketak), garrantzi handiko beste estresore bat ageri da: ikasketen  zama<SUP>5,6</SUP>. Hori dela eta, gure tresna mugatua da erizaintzako ikasketen  estresore guztiak neurtu nahi badira.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Halere, KEZKAK erabilgarria da erizaintzako  ikasleen praktika klinikoetako estresore nagusiak ezagutzeko, eta, baita ere,  ikasleek esperientzia hartzen duten neurrian, estresore izaten jarraitzen duena  edo indar estresorea galtzen duena zehazteko. Osasun heziketa eta ikuspegi  pedagogikoa kontutan izanda, informazio horrekin, lan-bizitzan mantentzen diren  eta baretzen diren estresoreak ezberdindu daitezke. Gainera, ikasleak lasaitu  egingo dira, beraientzat kezkagarria dena besteentzat ere kezkagarria dela  ikusten dutenean.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Interesgarria izango litzateke galdeketa  beste lekuetan probatzea, ideia nagusiak jasota dauden egiaztatzeko eta itemak  kentzea edo eranstea komenigarria den jakiteko. Horrela, estresagarri  unibertsalak eta soziokulturalak bereiziko genituzke.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Puntuaketa orokorrak zera adieraziko digu:  praktikek zein puntutaraino kezkatzen duten ikaslea; egoera horiek zein  puntutaraino diren estresagarri berarentzat. Puntuaketa altuak oso kezkatuak  dauden ikasleak agerian jarriko ditu, adierazitako egoerak oso estresagarritzat  hautematen dituzten ikasleak. Zentzu horretan, erabilgarria izango litzateke  laguntza behar duten ikasleak antzemateko (lasaituak izateko, jarraipena  egiteko, laguntza berezia eskaintzeko...).</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Bestalde, puntuaketa faktorialek,  ikasleentzat estresagarrienak diren arloak bereizten laguntzen digute. Faktore  batean puntuaketa altuak daudenean, ikasleak aspektu hori bereziki estresagarria  bezala hautematen duela adierazten digu. Puntuaketa faktorialak baliagarriak  dira ikasle talde ezberdinetan hobetu edo onartu beharrekoa zehazteko, taldea  gehien estresatzen duenaren arabera.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Analisi faktorialak (3. taula) 9 faktoretan  biltzen ditu itemak, denak barne trinkotasun nabarmenarekin (4. taula), eskala  azpi-eskalaz osatua dagoenaren seinale. Azpi-eskalen korrelazioak bi eta sei  hilabetera (5. taula), faktoreen fidagarritasunaren seinale dira. Interesgarria  izango litzateke ondorengo lanetan, denboran zehar edo beste biztanlerietan  faktore berdinak mantentzen diren probatzea.</FONT></P>     ]]></body>
<body><![CDATA[<P><FONT face=Arial size=2>Lehenengo faktoreak zenbait kezka biltzen  ditu: min egin edo min hartzearekin lotutakoak, edo gaixoari lagundu ezinik  aurkitzearekin zerikusia dutenak. Gaitasun-ezarekin zerikusia duten itemak dira.  Ikaslearentzat estresagarria da lana gaizki egitearen posibilitatea eta horrek  ekarri ditzakeen ondorioak, bai gaixoarentzat bai ikaslearentzat. Faktore hori  NSSS<SUP>22</SUP> galdeketan ere aurkitzen da. Halere, erizain profesionalen lan  estresoreen galdeketan<SUP>9,10</SUP> ez da agertzen antzeko faktorerik. Agian,  faktore hori ikasleentzat estresagarria da, eta ikasleek gaitasuna eta trebezia  hartzen duten neurrian, indar estresagarria galtzen du. Hori dela eta,  interesgarria litzateke ezagutzea faktore horrek indarra galtzen duen  ikasketetan zehar eta geroago, erizaintza lanean.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Bigarren faktoreak oinazearekin kontaktua  adierazten duten itemak biltzen ditu. Erizainen lan estresaren galdeketan (bai  amerikarren bertsioan<SUP>9</SUP>, bai gaztelaniazkoan<SUP>10</SUP>), pisu  handiko lehen faktore bat agertzen da, aldagarritasunaren % 25 azaltzen duena,  eta «heriotzarekin eta oinazearekin» zerikusia duena. NSSS<SUP>22</SUP>  galdeketan ere antzeko faktore bat badago. Hau da, oinazearekin kontaktua izatea  estresore garrantzitsua da erizaintzako ikasleentzat eta, ospitaleko  erizainentzat, estres iturri nagusia. Hori dela eta, etorkizuneko erizain  profesionalen hezkuntzan garrantzitsua izan daiteke «oinazearekin kontaktua»  gaia jorratzea, erizain lanean egoera hori sarri egongo dela konturatzea, eta  horretarako gaitasunak garatzea. Egoera horietan jarrera egokiak izateko  komenigarria izan daiteke hausnarketa guneak sustatzea.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Hirugarren faktorean tutore eta  lankideekiko harremanarekin zerikusia duten itemak biltzen dira. Hau ere,  ospitaleko erizainen estres galdeketan<SUP>9,10</SUP> agertzen den faktorea da.  Erizain ikasleengan ikusi da estresoreen % 50ek pertsonarteko harremanekin  zerikusia dutela<SUP>8</SUP>, eta lehenengo mailako ikasleen aitortu ezineko  zailtasun garrantzitsuena asertibitate falta dela<SUP>29</SUP>. Zalantzarik  gabe, etorkizuneko erizainen heziketaren arlo garrantzitsu bat gaitasun sozialen  garapena izango da.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Laugarren faktoreak ezina eta  ziurgabetasuna sentitzearekin zerikusia du. Besteei lagundu nahian  ahalguztidunak izan nahiko genuke. Baina errealitateak, egunero gure nahia  zapuzten du, osasun profesioetan hain egunerokoak diren ezina eta ziurgabetasuna  sentiaraziz. Faktore hori, erizainen lan estresoreen galdeketan<SUP>,9,10</SUP>  tratamenduarekin lotutako ziurgabetasunari dagokio. Ziurgabetasuna da,  zalantzarik gabe, egoera estresagarrienetako bat, pertsona etengabeko ebaluaketa  kognitiboan mantentzen duelako<SUP>1</SUP>. Faktore honetan item berezi bat  biltzen da, eskolan ikasitakoaren artean eta klinikan egiten denaren artean  dauden ezberdintasunek sortzen duten kezkari dagokiona. Kezka hori  NSSS<SUP>22</SUP> galdeketan ere ageri da. Badirudi egoera hori orokortua  dagoela eta ikaslearengan rol tentsioa sortzen duela. Hezkuntzaren ikuspuntutik,  garrantzitsua litzateke ziurgabetasuna eta ezina erizain lanbidearen «bidaia  lagun» bezala onartzea. Horretarako, erabilgarriak izan daitezke erlaxazio edo  estres inokulazio teknikak, eta frustrazioa onartzen ikastea.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Bosgarren faktoreak gaixoarekiko harremana  ez kontrolatzearekin zerikusia du. Faktore hori, erizainen lan-estresoreen  galdeketan<SUP>9,10</SUP> ere agertzen da. Beraz, lanbidean zehar mantentzen den  beste faktore baten aurrean aurkitu gaitezke, gaixoarekin izan beharreko  komunikazio eta harreman gaitasunak garatzeko beharra adierazten diguna.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Seigarren faktoreak, ikasleak gaixoarekin  eta lanarekin izan dezakeen gain-inplikazioa adierazten du. Erizainen  lan-estresoreen galdeketaren<SUP>9,10</SUP> faktore batean, gaixoekin euren  emozioez hitz egiteko, prestakuntza falta ageri da. Sufrimenduari zaion  beldurrak babes-jarrerak martxan jarri ditzake, erizain lana era egokian egitea  eragotziz. Erizainen komunikazio estilo zabalduena bezala ondorengoa deskribatu  da: lanean zentratutakoa, despertsonalizatua eta agintezkoa, bere burua  babesteko gaixoen emozioetaz hitz egitea saihesten duena<SUP>30</SUP>. Hori dela  eta, garrantzitsua izan daiteke «segurtasun tarte» egokia mantentzeko gaitasuna  garatzea, eta harreman eta komunikazio gaitasunetan  trebatzea<SUP>13</SUP>.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Zazpigarren faktoreak, gaixoak ikaslea ondo  ez tratatzearekin zerikusia du, eta harreman horren ondorioz min hartzearekin.  Zortzigarren faktoreak berriz, gaixoak ikaslearekin harreman estua nahi  izatearekin zerikusia du. Bi faktore horiek ez dira agertzen erizainen  lan-estresoreen galdeketan<SUP>9,10</SUP>. Osasun langileen kezka nagusiak  ulertzeko oso interesgarria da Tizonek garatutako marko  kontzeptuala<SUP>31</SUP>. Osasun lanbideetan motibazio nagusia lagundu nahia  izaten da (altruismoa). Tizonek, osasun langileen hiru nahi garrantzitsu  azpimarratzen ditu: laguntzea, bestea onartzea eta onartua izatea. Osasun  lanbideen inguruan, osasun langileengandik zera espero da: gaixoari laguntzeko  jarrera eta gaixoa baldintzarik gabe onartzea. Besteei laguntzeko nahiaren  atzean errekonozimendu nahia ere ezkutatu daiteke (onartua izatea). Osasun  langileei maiz entzuten zaie lanean gehien asebetetzen duena gaixoen eskerrona  dela. Ez da arraroa ere, erizainen estresore garrantzitsu bat sostengu edo  laguntza falta izatea<SUP>9,10</SUP>, eta ikasleen kezka garrantzitsu bat  gaixoek bera onartzearekin zerikusia izatea (7. eta 8. faktoreak). Hori dela  eta, oso garrantzitsua da ikasleak eta langileak bere rola zehaztasunez  ezagutzea eta bere lana eroso egiteko beharrezkoak diren gaitasun sozialak garatzea.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Azkenik, bederatzigarren faktoreak  ikaslearen gainzamarekin zerikusia du. Faktore hori erizainen lan-estresoreen  galdeketan<SUP>9,10</SUP> ere ageri da.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Bukatzeko, eta ondorio gisa, esan genezake  KEZKAK erizaintzako ikasleen praktika klinikoetako estresoreak neurtzeko tresna  erabilgarria dela. Galdeketa beste hainbat lekutan probatzea interesgarria  iruditzen zaigu, ezberdintasun soziokulturalak direla eta, zein estresore  aldatzen diren edo mantentzen diren jakiteko.</FONT></P>     <P><FONT face=Arial size=2>Hezkuntza arloan erabilgarria iruditzen  zaigu erizaintza ikasketetan zehar, zein estresore mantentzen diren eta zeintzuk  baretzen diren egiaztatzeko. Hori dela eta, ikerketa gehiago egin beharko  litzateke eskala hau erabiliz, beste aldagai batzuen arabera (adina, sexua,  aurre-esperientzia, larritasunerako joera...) ezberdintasunak dauden ikusteko.  Baita ere, ikerketa longitudinalak beharko genituzke, ikasketetan zehar  estresoreen eboluzioa ikusteko. Horrek guztiak, etorkizuneko erizainen  hezkuntzan hobetu beharreko arloak ezagutzen eta aztertzen lagunduko liguke.</FONT></P> <hr color="#000000">     ]]></body>
<body><![CDATA[<P><font face="Arial"><font size="2"><b>Bibliografía</b></font></font></P>     <!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>1. Lazarus R, Folkman S.  Estrés y procesos cognitivos. Barcelona: Martínez Roca; 1986.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324646&pid=S0213-9111200300010000700001&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>2. Holmes T,  Rahe R. The social readjustment rating scale. J Psychosom Res  1967;11:213-8.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324647&pid=S0213-9111200300010000700002&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>3. Cochrane R, Robertson A. The life events inventory: a  measure of the relative severity psychosocial stressors. J Psichosom Res  1973;17:135-9.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324648&pid=S0213-9111200300010000700003&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>4. González de Rivera JL, Morera A. La valoración de sucesos  vitales: Adaptación española de la escala de Holmes y Rahe. Psiquis  1983;4:20-6.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324649&pid=S0213-9111200300010000700004&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>5. Zryewskyj T, Davis L. Sources of stress in third year  baccalaureate nursing students. AARN-News-Lett 1987;43: 24-5.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324650&pid=S0213-9111200300010000700005&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>6. Beck DL,  Srivastava R. Perceived level and sources of stress in baccalaureate nursing  students. J Nurs Educ 1991;30:127-33.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324651&pid=S0213-9111200300010000700006&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>7. Davitz LJ. Identification of  stressfull situations in a Nigerian school of nursing. Nurs Res  1972;21:352-7.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324652&pid=S0213-9111200300010000700007&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>8. Mahat G. Stress and coping: first year Nepalese nursing  students in clinical settings. J Nurs Educ 1996;35:163-9.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324653&pid=S0213-9111200300010000700008&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>9. Gray-Toft P,  Anderson JG. The Nursing Stress Scale: Development of an instrument. J Behav  Asses 1981;3:11-23.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324654&pid=S0213-9111200300010000700009&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>10. Escribà V, Más R, Cardenas M, Pérez S. Validación de  la escala de estresores laborales en personal de enfermería: «The Nursing Stress  Scale». Gac Sanit 1999;13:191-200.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324655&pid=S0213-9111200300010000700010&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>11. Yalom I. Teoría y práctica de la  psicoterapia de grupo. México: Fondo de Cultura Económica; 1986.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324656&pid=S0213-9111200300010000700011&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>12.  Vinogradov S, Yalom ID. Guía breve de psicoterapia de grupo. Buenos Aires: Paidós; 1996.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324657&pid=S0213-9111200300010000700012&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>13. Zupiria X, Tazón P. Experiencias grupales con estudiantes  de tercero de enfermería. Boletín de la APAG 1997;6: 18-20.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324658&pid=S0213-9111200300010000700013&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>14. Zupiria X.  Fenómenos psicológicos emergentes en el comienzo de las prácticas hospitalarias  en estudiantes de primero de enfermería. Boletín de la APAG  1999;13:45-52.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324659&pid=S0213-9111200300010000700014&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>15. Harris PE. The nursing stress Index. Work Stress  1989;3:335-46.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324660&pid=S0213-9111200300010000700015&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>16. Benoliel JQ, McCorkle R, Georgiadou F, Denton T, Spitzer  A. Measurement of stress in clinical nursing. Cancer Nurs 1990; 13:221-8.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324661&pid=S0213-9111200300010000700016&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>17. Walcott-McQuigg J, Ervin N. Stressors in the workplace: community health nurses.  Public Health Nurs 1992;9:65-71.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324662&pid=S0213-9111200300010000700017&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>18. Bailey JT, Steffen SM, Grout JW. The  stress audit: Identifying the stressors of ICU nursing. J Nurs Educ  1980;19:15-25.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324663&pid=S0213-9111200300010000700018&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>19. Hinds P, Faireclougt D, Dobos C, Creer R, Herring P,  Mayhall J, et al. Development and testing of the stressor scale for pediatric  oncology nurses. Cancer Nurs 1990;13: 354-60.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324664&pid=S0213-9111200300010000700019&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>20. Cassem NH, Hackelt TP.  Sources of tension for the CCU nurse. Am J Nurs 1972;72:l426-30.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324665&pid=S0213-9111200300010000700020&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>21. Más R,  Escribà V. La versión castellana de la escala «The Nursing Stress Scale».  Proceso de adaptación transcultural. Rev Esp Salud Pública  1998;72:529-38.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324666&pid=S0213-9111200300010000700021&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>22. Admi H. Nursing student's stress during the initial  clinical experience. J Nurs Educ 1997;36:323-7.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324667&pid=S0213-9111200300010000700022&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>23. Kimberly Hye Kyung K.  Perceived levels and sources of anxiety of senior nursing students in the  clinical setting. Dissertation Abstracts International. Secction B. Sciences  Engineering 1997;58:1801.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324668&pid=S0213-9111200300010000700023&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>24. Sawatzky JA. Understanding nursing students'  stress: a proposed framework. Nurse Educ Today 1998;18:108-15.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324669&pid=S0213-9111200300010000700024&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>25. Amat V,  Fernandez C, Orts I, Poveda MR, Romá MT, Ribera D. Estrés en estudiantes de  enfermería. Rev Enferm 1990;140:75-8.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324670&pid=S0213-9111200300010000700025&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>26. Erriondo L, Isasi X, Rodriguez F.  Hizkuntza, hezkuntza eta elebiduntasuna. Bilbo: Udako Euskal Unibertsitatea;  1993.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324671&pid=S0213-9111200300010000700026&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>27. Spielberger CD, Gorsuch RL, Lushene RE. Cuestionario de ansiedad  estado-rasgo. Madrid: TEA; 1988.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324672&pid=S0213-9111200300010000700027&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><!-- ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>28. Garret A, Manuel D, Vincent C. Stressful  experiences identified by student nurses. J Nurs Educ 1976;15:9-21.</FONT></font>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;[&#160;<a href="javascript:void(0);" onclick="javascript: window.open('/scielo.php?script=sci_nlinks&ref=2324673&pid=S0213-9111200300010000700028&lng=','','width=640,height=500,resizable=yes,scrollbars=1,menubar=yes,');">Links</a>&#160;]<!-- end-ref --><P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>29.  Zupiria X. Breve práctica grupal en 1.o de enfermería. Boletín SEPTG  2001;18:92-7.</FONT></font></P>     ]]></body>
<body><![CDATA[<P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>30. Tazón P, García Campayo J, Aseguinolaza L. Relación y  comunicación. Madrid: DAE; 2000.</FONT></font></P>     <P><font face="Arial"><FONT face=Arial size=2>31. Tizón JL. Componentes psicológicos de la  práctica médica. Barcelona: Doyma; 1988.</FONT></font></P>     ]]></body><back>
<ref-list>
<ref id="B1">
<label>1</label><nlm-citation citation-type="book">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Lazarus]]></surname>
<given-names><![CDATA[R]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Folkman]]></surname>
<given-names><![CDATA[S]]></given-names>
</name>
</person-group>
<source><![CDATA[Estrés y procesos cognitivos]]></source>
<year>1986</year>
<publisher-loc><![CDATA[Barcelona ]]></publisher-loc>
<publisher-name><![CDATA[Martínez Roca]]></publisher-name>
</nlm-citation>
</ref>
<ref id="B2">
<label>2</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Holmes]]></surname>
<given-names><![CDATA[T]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Rahe]]></surname>
<given-names><![CDATA[R]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[The social readjustment rating scale]]></article-title>
<source><![CDATA[J Psychosom Res]]></source>
<year>1967</year>
<volume>11</volume>
<page-range>213-8</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B3">
<label>3</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Cochrane]]></surname>
<given-names><![CDATA[R]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Robertson]]></surname>
<given-names><![CDATA[A]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[The life events inventory: a measure of the relative severity psychosocial stressors]]></article-title>
<source><![CDATA[J Psichosom Res]]></source>
<year>1973</year>
<volume>17</volume>
<page-range>135-9</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B4">
<label>4</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[González de Rivera]]></surname>
<given-names><![CDATA[JL]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Morera]]></surname>
<given-names><![CDATA[A]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="es"><![CDATA[La valoración de sucesos vitales: Adaptación española de la escala de Holmes y Rahe]]></article-title>
<source><![CDATA[Psiquis]]></source>
<year>1983</year>
<volume>4</volume>
<page-range>20-6</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B5">
<label>5</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Zryewskyj]]></surname>
<given-names><![CDATA[T]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Davis]]></surname>
<given-names><![CDATA[L]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[Sources of stress in third year baccalaureate nursing students]]></article-title>
<source><![CDATA[AARN-News-Lett]]></source>
<year>1987</year>
<volume>43</volume>
<page-range>24-5</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B6">
<label>6</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Beck]]></surname>
<given-names><![CDATA[DL]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Srivastava]]></surname>
<given-names><![CDATA[R]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[Perceived level and sources of stress in baccalaureate nursing students]]></article-title>
<source><![CDATA[J Nurs Educ]]></source>
<year>1991</year>
<volume>30</volume>
<page-range>127-33</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B7">
<label>7</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Davitz]]></surname>
<given-names><![CDATA[LJ]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[Identification of stressfull situations in a Nigerian school of nursing]]></article-title>
<source><![CDATA[Nurs Res]]></source>
<year>1972</year>
<volume>21</volume>
<page-range>352-7</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B8">
<label>8</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Mahat]]></surname>
<given-names><![CDATA[G]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[Stress and coping: first year Nepalese nursing students in clinical settings]]></article-title>
<source><![CDATA[J Nurs Educ]]></source>
<year>1996</year>
<volume>35</volume>
<page-range>163-9</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B9">
<label>9</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Gray-Toft]]></surname>
<given-names><![CDATA[P]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Anderson]]></surname>
<given-names><![CDATA[JG]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[The Nursing Stress Scale: Development of an instrument]]></article-title>
<source><![CDATA[J Behav Asses]]></source>
<year>1981</year>
<volume>3</volume>
<page-range>11-23</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B10">
<label>10</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Escribà]]></surname>
<given-names><![CDATA[V]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Más]]></surname>
<given-names><![CDATA[R]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Cardenas]]></surname>
<given-names><![CDATA[M]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Pérez]]></surname>
<given-names><![CDATA[S]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="es"><![CDATA[Validación de la escala de estresores laborales en personal de enfermería: «The Nursing Stress Scale»]]></article-title>
<source><![CDATA[Gac Sanit]]></source>
<year>1999</year>
<volume>13</volume>
<page-range>191-200</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B11">
<label>11</label><nlm-citation citation-type="book">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Yalom]]></surname>
<given-names><![CDATA[I]]></given-names>
</name>
</person-group>
<source><![CDATA[Teoría y práctica de la psicoterapia de grupo]]></source>
<year>1986</year>
<publisher-loc><![CDATA[México ]]></publisher-loc>
<publisher-name><![CDATA[Fondo de Cultura Económica]]></publisher-name>
</nlm-citation>
</ref>
<ref id="B12">
<label>12</label><nlm-citation citation-type="book">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Vinogradov]]></surname>
<given-names><![CDATA[S]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Yalom]]></surname>
<given-names><![CDATA[ID]]></given-names>
</name>
</person-group>
<source><![CDATA[Guía breve de psicoterapia de grupo]]></source>
<year>1996</year>
<publisher-loc><![CDATA[Buenos Aires ]]></publisher-loc>
<publisher-name><![CDATA[Paidós]]></publisher-name>
</nlm-citation>
</ref>
<ref id="B13">
<label>13</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Zupiria]]></surname>
<given-names><![CDATA[X]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Tazón]]></surname>
<given-names><![CDATA[P]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="es"><![CDATA[Experiencias grupales con estudiantes de tercero de enfermería]]></article-title>
<source><![CDATA[Boletín de la APAG]]></source>
<year>1997</year>
<volume>6</volume>
<page-range>18-20</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B14">
<label>14</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Zupiria]]></surname>
<given-names><![CDATA[X]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="es"><![CDATA[Fenómenos psicológicos emergentes en el comienzo de las prácticas hospitalarias en estudiantes de primero de enfermería]]></article-title>
<source><![CDATA[Boletín de la APAG]]></source>
<year>1999</year>
<volume>13</volume>
<page-range>45-52</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B15">
<label>15</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Harris]]></surname>
<given-names><![CDATA[PE]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[The nursing stress Index]]></article-title>
<source><![CDATA[Work Stress]]></source>
<year>1989</year>
<volume>3</volume>
<page-range>335-46</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B16">
<label>16</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Benoliel]]></surname>
<given-names><![CDATA[JQ]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[McCorkle]]></surname>
<given-names><![CDATA[R]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Georgiadou]]></surname>
<given-names><![CDATA[F]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Denton]]></surname>
<given-names><![CDATA[T]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Spitzer]]></surname>
<given-names><![CDATA[A]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[Measurement of stress in clinical nursing]]></article-title>
<source><![CDATA[Cancer Nurs]]></source>
<year>1990</year>
<volume>13</volume>
<page-range>221-8</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B17">
<label>17</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Walcott-McQuigg]]></surname>
<given-names><![CDATA[J]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Ervin]]></surname>
<given-names><![CDATA[N]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[Stressors in the workplace: community health nurses]]></article-title>
<source><![CDATA[Public Health Nurs]]></source>
<year>1992</year>
<volume>9</volume>
<page-range>65-71</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B18">
<label>18</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Bailey]]></surname>
<given-names><![CDATA[JT]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Steffen]]></surname>
<given-names><![CDATA[SM]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Grout]]></surname>
<given-names><![CDATA[JW]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[The stress audit: Identifying the stressors of ICU nursing]]></article-title>
<source><![CDATA[J Nurs Educ]]></source>
<year>1980</year>
<volume>19</volume>
<page-range>15-25</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B19">
<label>19</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Hinds]]></surname>
<given-names><![CDATA[P]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Faireclougt]]></surname>
<given-names><![CDATA[D]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Dobos]]></surname>
<given-names><![CDATA[C]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Creer]]></surname>
<given-names><![CDATA[R]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Herring]]></surname>
<given-names><![CDATA[P]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Mayhall]]></surname>
<given-names><![CDATA[J]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[Development and testing of the stressor scale for pediatric oncology nurses]]></article-title>
<source><![CDATA[Cancer Nurs]]></source>
<year>1990</year>
<volume>13</volume>
<page-range>354-60</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B20">
<label>20</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Cassem]]></surname>
<given-names><![CDATA[NH]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Hackelt]]></surname>
<given-names><![CDATA[TP]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[Sources of tension for the CCU nurse]]></article-title>
<source><![CDATA[Am J Nurs]]></source>
<year>1972</year>
<volume>72</volume>
<page-range>l426-30</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B21">
<label>21</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Más]]></surname>
<given-names><![CDATA[R]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Escribà]]></surname>
<given-names><![CDATA[V]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="es"><![CDATA[La versión castellana de la escala «The Nursing Stress Scale»: Proceso de adaptación transcultural]]></article-title>
<source><![CDATA[Rev Esp Salud Pública]]></source>
<year>1998</year>
<volume>72</volume>
<page-range>529-38</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B22">
<label>22</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Admi]]></surname>
<given-names><![CDATA[H]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[Nursing student's stress during the initial clinical experience]]></article-title>
<source><![CDATA[J Nurs Educ]]></source>
<year>1997</year>
<volume>36</volume>
<page-range>323-7</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B23">
<label>23</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Kimberly Hye Kyung]]></surname>
<given-names><![CDATA[K]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[Perceived levels and sources of anxiety of senior nursing students in the clinical setting]]></article-title>
<source><![CDATA[Dissertation Abstracts International]]></source>
<year>1997</year>
<volume>58</volume>
<page-range>1801</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B24">
<label>24</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Sawatzky]]></surname>
<given-names><![CDATA[JA]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="en"><![CDATA[Understanding nursing students' stress: a proposed framework]]></article-title>
<source><![CDATA[Nurse Educ Today]]></source>
<year>1998</year>
<volume>18</volume>
<page-range>108-15</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B25">
<label>25</label><nlm-citation citation-type="journal">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Amat]]></surname>
<given-names><![CDATA[V]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Fernandez]]></surname>
<given-names><![CDATA[C]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Orts]]></surname>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Poveda]]></surname>
<given-names><![CDATA[MR]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Romá]]></surname>
<given-names><![CDATA[MT]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Ribera]]></surname>
<given-names><![CDATA[D]]></given-names>
</name>
</person-group>
<article-title xml:lang="es"><![CDATA[Estrés en estudiantes de enfermería]]></article-title>
<source><![CDATA[Rev Enferm]]></source>
<year>1990</year>
<volume>140</volume>
<page-range>75-8</page-range></nlm-citation>
</ref>
<ref id="B26">
<label>26</label><nlm-citation citation-type="book">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Erriondo]]></surname>
<given-names><![CDATA[L]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Isasi]]></surname>
<given-names><![CDATA[X]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Rodriguez]]></surname>
<given-names><![CDATA[F]]></given-names>
</name>
</person-group>
<source><![CDATA[Hizkuntza, hezkuntza eta elebiduntasuna]]></source>
<year>1993</year>
<publisher-loc><![CDATA[Bilbo ]]></publisher-loc>
<publisher-name><![CDATA[Udako Euskal Unibertsitatea]]></publisher-name>
</nlm-citation>
</ref>
<ref id="B27">
<label>27</label><nlm-citation citation-type="book">
<person-group person-group-type="author">
<name>
<surname><![CDATA[Spielberger]]></surname>
<given-names><![CDATA[CD]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Gorsuch]]></surname>
<given-names><![CDATA[RL]]></given-names>
</name>
<name>
<surname><![CDATA[Lushene]]></surname>
<given-names><![CDATA[RE]]></given-names>
</name>
</person-group>
<source><![CDATA[Cuestionario de ansiedad estado-rasgo]]></source>
<year>1988</year>
<publisher-loc><![CDATA[Madrid ]]></publisher-loc>
<publisher-name><![CDATA[TEA]]></publisher-name>
</nlm-citation>
</ref>
<ref id="B28">
<label>28</label><nlm-citation citation-type="">
<source><![CDATA[]]></source>
<year></year>
</nlm-citation>
</ref>
</ref-list>
</back>
</article>
